det ljuva familjelivet

kan inte sluta tänka på lilla Autumn!... är så nedstämd och omotiverad att göra ens någonting längre. mins när hon levde och vi satt framför tv:n och hon log på min mage. min mage mot hennes!... vi kände varandras foster rörelser. hon titta extra mycket på mig när hon kände av att min bebis rörde sig där inne. och jag på henne när jag kände av hennes bebisar sparka!...vi hade ett band jag och hon. det är få utvalda djur i mitt liv som jag verkligen får en sådan stor kärlek till. jag älskar alla mina djur jag haft. och jag sörjer dom alltid när dom går bort. och jag har alltid så svårt att glömma och svårt att acceptera att dom inte finns längre... kommer ihog när jag förlorade min katt Tracy. jag bara log och skrek och va jätte ledsen!.... varie dag grät jag iaf ett par minuter om dan föratt minnas henne. det tog mig över ett år eller nått för att kunna gå en dag utan att behöva gråta över henne utan bara nu acceptera att hon var död...  Djur har betytt sååå mycket för mig! sååå otroligt mycket!..iumed jag hade få vänner som barn. och hade jag några så var dom falska och deras föräldrar tyckte inte om MIG och min familj... människan var så falsk tyckte jag redan då! mins när jag var liten brukade jag fråga folk både nära och kära samt grannar och barn på skolgården. jag frågade alltid" om du fick välja? skulle du ge denhä planeten till människan eller enbart djuren? om man bara fick välja varken eller?!"  dom flästa tyckte människan!... och någon sa att dom inte riktigt visste eller kunde bestämma sig. och mins att en granne sa"eeh...människan!...fast jag skulle gömma liite djur" jag själv sa alltid och var stensäker på min sak" om ajg så ska själv dö så vill jag ge jorden till djuren! dom var här före oss!..." jag älskade djuren. kommer alltid att göra! jag hatar människan. mänskligheten är falsk och äcklig! brutal och oskänslig och självisk!... ni anar inte HUR många gånger jag fick höra som barn när jag inte ville att ett djur skulle dö så sa alltid någon till mig "men noomi dom tänker inte som oss!!?" som om det vore en ursäkt för att döda dem??... skulle det vara lika rätt att döda en förstånds hanikappad? för han/hon inte har samma IQ som oss?... eller döda en annan människo ras för att dom har en annan relion och tankesett? vi är alla levande varelser! vi människan därimot tämnker FÖR mycket. vi är vandrande maskiner medans djuren går på ren känsla! dom lever i nuet. det dom visar är alltid äkta! varför skulle man ens vilja göra nått ont mot så udnerbara varelser?! det är människan som är äckligt vidrig med sina lögner och egoism!... jag älskar djuren mer en nått annat och kommer alltid göra. ovs vad för varelse som går bort från denhär världen kommer jag alltid att sörja för den. för att jag älskade den!... det är ingen skyllnad bara för att om det skulle vara min egen ras eller inte!...känslor är känslor och dom är gjord av samma sak som vi. kött och blood och har känslor och kan känna smärta och avund och svartsjuka!

nåväl... vaknade imorse hur jag förestälde mig att jag hade Autums lik kropp vid mitt bröst fortfarande. hur hård hon va och hennes mjuka päls uppe på... kunde inte sova vidare...så jag gick upp och började morgon rutin att städa för att försöka tänka på annat...att sörja är hårt och väldigt tungt...mycket tungt...